Du er her
Hjem > Bøker > Forfatter Torgny Lindgren født 16. juni 1938, død 16 mars 2017

Forfatter Torgny Lindgren født 16. juni 1938, død 16 mars 2017

Dette innlegg er eldre enn 4 år og kan være utdatert.
 Denne skribenten tror Torgny Lindgren får evig liv i den litterære himmelen.
Denne skribenten tror Torgny Lindgren får evig liv i den litterære himmelen.

≡Av Gunhild Gjevjon≡
Hvem er så Torgny Lingren, denne svenske eventyrforteller og ordenes mester som klarer å trollbinde leserne med sine menneskesjebner? En dikter som fanger oss inn ved måten han presenter sine sammensatte, motsetningsfylte og utfordrende personer på.  Der det merkverdige og forunderlige ved tilværelsen står i sentrum og en frodige og underfundig humor preger tekstene.

I et intervju i Dagsavisen/Turid Larsen sier han :  ”Det store underliggende tema for meg er alltid det samme. Hva det vil si å være menneske? Det er det jeg utforsker i mine romaner. Samt at det i all riktig litteratur finnes en sorts religion.»

Vi er da fremme ved Lindgrens sentrale tema: Livsløgn kontra rasjonell sannhet, tro kontra vitenskap, det ekte kontra det falske. Og sist, men ikke minst troen på nåden. Og skal vi tro Lindgren er nåden den kraft, den energi som holder oss oppe, som gjør oss i stand til å gjennomføre våre liv.

Om sin bakgrunn har han sagt at moren var klok, from og god og faren var kristen til han var 40 for så å bli ateist.  At han har arvet  morfarens hårdhet og følsomhet og at hans oppvekst var preget av en streng bedehuskristendom. En av historiene  fra dette miljøet er om tre ungdommene som går gjennom isen og drukner. En av dem var ikke frelst. Noe som medførte at ved hans begravelse måtte det ropes ufrelst sjel.   Samt at det var tre ting  som var syndig og fordømt i dette miljøet: Golfbukser, å si hei og basker (alpelue). 

Selv valgte Lindgren å  tilhøre den katolsk kirke fordi man der …»både kunne drikke og spise uten å få dårlig samvittighet» som han så treffende uttrykte det.

Og han tok tydelig avstand fra stormannsgalskapen/ storhetsyndromet  i kunsten. Så når lederen av Svenske Akademien Erik Lønrot spør hvem Torgny Lindgren representerer, er svaret han får:  Alle som ikke hører hjemme i Svenske Akademiet. ( Lingren var selv valgt inn i Svenska Akademien i 1991)

Sitat: Jeg er et priviligert menneske som kan holde på med det jeg elsker- å skrive. Stopper det opp, tar jeg en kjøretur med bilen. Jeg kan kjøre 10 mil for bare å tenke over et komma.

Så over til en oversikt over Lindgrens litterære produksjon. La meg da begynne med  Ormens väg på hälleberget (1982) som ble Lindgrens gjennombrudd både nasjonalt og internasjonalt. En bok jeg ikke klarte å lese slutten på.  Den ble meg for følelsesmessig sterk. Romanen ble filmatisert i 1986 av Bo Widerberg.

Og i tillegg til å ha fått tildelt et utall litterære priser er han representert på kåringen världsbibliotekets liste med romanen Batseba. For denna romanen ble han i 1986 tildelt den franske litteraturprisen Prix Femina.

Her kommer en liste over de bøkene han har skrevet:  https://no.wikipedia.org/wiki/Torgny_Lindgren.

 Bibliografi
  • 1965 – Plåtsax, hjärtats instrument, dikter
  • 1970 – Dikter från Vimmerby, dikter
  • 1971 – Hur skulle det vara om man vore Olof Palme?, dikter
  • 1972 – Skolbagateller medan jag försökte skriva till mina överordnade, noveller
  • 1973 – Övriga frågor, roman
  • 1975 – Hallen, roman
  • 1977 – Intervjun, drama
  • 1977 – Legenden om Achille Paganinis besök i Vimmerby 1869, drama
  • 1979 – Brännvinsfursten, roman
  • 1981 – Skrämmer dig minuten, roman
  • 1981 – Markus, roman
  • 1982 – Slaktningen vid Sju ekars kulle, drama
  • 1982 – Ormens väg på hälleberget, en kritikerroman
  • 1983 – Merabs skönhet, noveller
  • 1984 – Batseba, roman
  • 1986 – Fadershanden och Giga. Två skådespel, dramer, författade med Eric Åkerlund
  • 1986 – Legender, noveller
  • 1987 – Ljuset, roman
  • 1988 – Kärleksguden Frö, roman med illustrationer av Peter Dahl
  • 1990 – Den röda slöjan, roman, (tillsammans med Eric Åkerlund under pseudonymen Hans Lamborn)
  • 1991 – Till sanningens lov. Rammakaren Theodor Marklunds egen redogörelse, roman
  • 1991 – Ture Johannisson. Inträdestal i Svenska akademien
  • 1995 – Hummelhonung, roman (som opera 2001 av Carl Unander-Scharin)
  • 1998 – Bordsstudsaren, drama, författad med Ylva Pettersson
  • 1999 – I Brokiga Blads vatten, noveller
  • 2002 – Pölsan, roman
  • 2003 – Döden ett bekymmer, roman, omarbetad version av Den röda slöjan
  • 2003 – Maten. Hunger och törst i Västerbotten, brev- och kokbok, författad tillsammans med Ella Nilsson
  • 2003 – ABC, dikter
  • 2003 – Berättelserna, noveller (Merabs skönhetLegender och I Brokiga Blads vatten)
  • 2005 – Dorés bibel, roman
  • 2007 – Norrlands akvavit, roman
  • 2008 – Nåden har ingen lag, roman (HummelhonungPölsan och Dorés bibel)
  • 2010 – Minnen, självbiografisk roman
  • 2014 – Klingsor, roman
  • 2015 – Nåden har ingen lag (romanerna HummelhonungPölsanDorés bibel och Norrlands akvavit)
  • 2015 – Berättelserna (samlade noveller)
  • 2015 – Tankar om Bibeln (Svenska Bibelsällskapet: Boken om oss alla)
  • 2016 – Ringleken, teaterpjäs författad tillsammans med Eric Åkerlund

Norske oversettelser

  • Orms veg på berget 1984
  • Bat Seba 1985
  • Lyset 1989
  • Legender 1990
  • Til sannhetens pris 1992
  • Humlehonning 1995
  • I Brokiga Blads vann 2000
  • Hakkepølsa 2003
  • Dorés bibel 2008
  • Norrlands Akvavit 2009

 

 

 

 

Gunhild GjevjonGunhild Gjevjon
Gunhild Gjevjon
Bibliotekar, førskolelærer, mor og bestemor. Idemessig platform: Troen på kjærlighetens kraft og den frie ytring. Mål: Redelige og ryddige forhold i Nesoddpolitikken.

Legg igjen en kommentar

Top
%d bloggere liker dette: